År 2011 påbörjades en konsultverkasamhet utifrån en förfrågan från bl.a. Hälso och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län. Just nu genomförs ett uppdrag för Tillväxt och regionplaneförvaltningen, Stockholms länslandsting, med inriktning Landsbygd, unga och genus , om livsvillkor och framtids – pilotstudie Norrtälje kommun.
Nedan följer en beskrivning av verksamheten som finansierades av Tillväxtverkets resurscentraprogram
JÄMSTÄLLT NÄRINGSLIV I JÄMTLANDS LÄN SLUTRAPPORT 2013-2015
| 1. Sammanfattning
Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i slutrapporten samt utfall mot verksamhetsmål. |
| Quadruplehelix-samverkan
Syfte: Att samordna regionens jämställdhetskrafter utifrån quadruplehelixmodellen. Vårt mål: Att quadruplehelixgrupperna blir de som aktivt driver på jämställdhetsarbetet i regionen, med stöd av varandra och från vår verksamhet. Samverkan medforskare i Hjärntrusten (Professor Gerd Lindgren, Lektor Annika Jonsson, Lektor Malin Rönnblom,, Lektor Eva Amundsdotter, grundare Näringslivets ledarskapsakademi Christina Franzén) NGO:s Qnet Z och Q-leader Politiker – kvinnor på politiska positioenr från alla sju partier Resultat: En tvärpolitisk grupp har bildats.
Ur ett genusperspektiv fortsätta bevaka och kritiskt granska regionens tillväxtmotorers arbete Syfte: Att synliggöra demokratiläckagen, stärka jämställdheten och bidra till att skapa förändring. Vårt mål: Öka demokratin och jämställdheten i Jämtlands län. Resultat: Professor Gerd Lindgrens Maktanalys i boken Göra Jämställdhet
Historiskrivning av Jämtlands läns 30-åriga jämställdhetsarbete. Syfte: Sammanställa och synliggöra Jämtlands läns 30-åriga jämställdhetshistoria. Vårt mål: Jämställdhetshistoriens presenteras och analyseras utifrån varför inget skett på strukturell nivå och hur kan vi göra istället. Resultat: Boken Göra jämställdhet Övrig kommentar: Arbetet har bidragit till att skapa förändring på strukturell nivå, genom att en tvärpolitisk grupp bildats, med fokus på jämställdhet och kvinnors villkor. Utifrån den tvärpolitiska gruppens arbete planeras det bl.a. att på regionstyrelsenivå tillsättas en tillfällig beredning för jämställdhet. Arbetet har även skapt möjligheter till möten mellan de olika grupperna inom Quadruplehelix. Den gränsöverskridande samverkan har inte fullföljts på det sätt som var avsikten, annat än deltagandet vid Nordiskt Forum i Malmö juni 2014. Det visade sig krävas mobilisering och organisering med en mycket större arbetsinsats än vad som var möjligt inom ramen för verksamhetsbidraget.
|
| 2. Syfte och mål
Beskriv verksamhetens syfte och mål inom respektive insatsområde samt om dessa mål har uppnåtts. Förtydliga även hur verksamhetens mål knyter an till uppdragets övergripande syfte: att bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet. |
| Verksamhetens syfte: Genom nya angreppssätt och nytänkande synliggöra hinder och villkor för kvinnor i regional utveckling, samt öka kvinnors inflytande inom strategiskt gränsöverskridande samarbete utifrån insatsområdet Entreprenörskap och innovativa miljöer. Detta ska kopplas till varför det regionala tillväxtarbetet inte är jämställt och demokratiskt, samt synliggöra orsakerna som hindrar jämställdheten.
Verksamhetens mål: Långsiktiga mål Öka Jämtlands läns konkurrenskraft och tillväxt och bidra till förändringar på strukturell nivå för att uppnå ett jämställt näringsliv i Jämtlands län. Detta genom gränsöverskridande samverkan utifrån ett quadruplehelix-perpektiv, med utgångspunkt i nytänkande frågeställningar kring varför det inte är jämställt, kopplad till insatsområde 1: Entreprenörskap och innovativa miljöer. Utifrån detta även bidra till att fler grupper av kvinnor från det civila, privata och offentliga deltar i gränsöverskridande samverkan. Samt att ett kunskapsutbyte över nationella och regionala gränser, mellan resurscentra och organisationer som arbetar med liknande frågor ökar och Jämtlands regionala tillväxtarbete kommer i ett vidare perspektiv utifrån främst Insatsområde 1: Entreprenörskap och innovativa miljöer. Kortsiktiga Mål Tre nya, för Jämtland vinklingar av orsaker till ojämställdheten presenteras.
1 Det finns ingen jämställdhetspolitik i Jämtlands län. Detta får konsekvenser både i styrdokument och tjänstemäns handlande. I styrdokumenten generellt har jämställdhet med kvinnor att göra och är ett problem. Tjänstemän, men även NGO:s och politiker agerar utifrån sin egen jämställdhetskompetens och egna värderingar, vilket leder till att jämställdhetsfrågan hanteras godtyckligt, utan politisk styrning och därmed personbundet.
2 Den informella makten Även om den formella makten inom den jämtländska politiken är relativt jämställd, så är inte den informella makten det. Förutom att det även i Jämtland förekommer nätverk som exkluderar kvinnor, där män från samhällets olika sektorer och med makt deltar, finns andra sammanhang där kvinnor inte exkluderas, men ej vill eller kan eller vet om, så de deltar inte på samma villkor och har inte smma ingångar till makten.
3 Det finns inget ”tryck” underifrån som ställer krav på politiken. Kvinnorörelsen på gräsrotsnivå lever i en tynade tillvara. De flesta organisationerna från 1990-talet har lagt ner eller är vilande. De få organisationer som är aktiva har lite resurser och finns inte med som en aktör i regionens tillväxtarbete.
100 kvinnor deltar i gränsöverskridande samverkan. Avsikten vara att en delegation på 30 kvinnor från Jämtlands län skulle åka med i Kvinnobyrån delegation till Nordiskt Forum i Malmö juni 2014. Men pga av olika omständigheter, bla problematik kring projektägarskap av Interregprojektet som skulle finansiera delegationen. Därför omarbetades verksamhetsbidragets budget, så att vi blev 9 kvinnor som deltog i delegationen. Vid minglet hos Internationella kvinnoföreningen deltog 22 kvinnor.
100 personer deltar i kompetenshöjande insatser. Maktakademin maj 2013 – 15 deltagare Nordiskt Forum juni 2014 – 9 deltagare Minglet hos IKF – 22 kvinnor och 2 män Demokrati, makt och genus, politikerutbildning 20-21 oktober – 13 deltagare Tilldelats boken Genusmedvetet ledarskap, 21 politiker Demokrati, makt och genus 25-26 januari 2015 – 11 politiker Politikermöte 23 feb 2015, 6 politiker
40 personer deltar i quadruplehelix-arbetet. Politiker 7 pers NGO:s 7 pers Tjänstemän 6 pers Akademin 5 pers Företagare 9 pers NGO:s 2 pers Politiker 13 pers okt -14 Politiker 11 pers jan -15 Politiker 6 pers feb -15 Politiker 60 pers juni -15 NGO:s 25 pers juni -15 Tjänstemän 4 pers, juni -15 Politiker 10 pers, juni -15 Politiker, 10 persaug -15
Tre nya regionala projekt för att öka kvinnors deltagande i de regionala utvecklingsinsatsningarna. Denna del i verksamhetsbidragets arbete har inte genomförts. Kvinnobyrån beviljades ett Interregprojekt tillsammans med KUN, sentrum för kunnnskap och likestilling i Steinkjer. Men eftersom det var så många osäkra faktorer kring framtiden, så valde vi att ej genomföra det projektet. Denna osäkerhet om framtiden har även inneburiot att vi inte initierat några andra nya regionala projekt.
Sex genomförda möten med Hjärntrusten Tre möten är genomförda 11-12 november 2013, 10 april 2014 19 oktober 2014. När vi påbörjade utbildningen Makt, demokrati och genus med totalt fyra träffar beslutade vi i Hjärntrusten att utbildningen bestod av ett konkret arbete utifrån Hjärntrustens intentioner och fick ersätta Hjärntrustmötena.
|
| 3. Arbetssätt och aktiviteter
Beskriv arbetssätt samt genomförda aktiviteter, förklara och kommentera eventuella avvikelser mot ansökan och beslut. |
|
Tio aktiviteter i arbetet med quadruple-samverkan 2013 28-29 maj Maktakademin med Gudrun Schyman 13 sept upptakt politikergruppen, Östersund 13 sept NGO, Östersund 8 nov, politikergruppen, Östersund 11-12 nov Hjärntrusten, Stockholm 20 nov, tjänstemän, Östersund 20 nov NGO, Östersund 13 dec politikergruppen, Gamla teatern, Östersund
2014 27 januari NGO (Qleaders årsmöte), kort information om Kvinnobyråns arbete. 13 feb politikergruppen, Clarion, Östersund 9 april, tjänstemän och NGO:s, Mid Sweden Science Park, Campus, Östersund 9 april, politikergruppen, Clarion, Östersund 10 april Hjärntrusten, Stockholm 10 juni, politikergruppen, upptakt Demokrati, makt och genus, Brunkulla gård 11-13 juni, jämtländsk delegation till Nordiskt forum, Malmö 12 juni, jämtländskt mingel hos Internationella kvinnoföreningen, Malmö 18 aug, företagarfrukost, Clarion, Östersund 18 aug, lunchmöte, avstämning med NGO representanter, Clarion, Östersund 20-21 okt, politikerutbildning Demokrati, makt och genus
2015 25-26 januari politikerutbildning Demokrati, makt och genus 16 juni, Boken Göra jämställt, presentation regionfullmäktige, samt boksläppsmingel 31 augusti, politikerutbildning Demokrati, makt och genus
|
| 4. Resultat och effekter
Beskriv vilka resultat och effekter som verksamheten uppnått inom verksamhetsperioden. Beskriv även hur resultat och effekter påverkat er målgrupp. Beskriv vilka planerade resultat som uteblivit, och varför. |
| Resultat:
Det mest framträdande resultatet av arbetet är utbildningen Demokrati, makt och genus och den regionala tvärpolitiska gruppen och arbete som de påbörjat för att verka för en mer jämställd region. Många av deltagarna har positioner inom regionen och möjlighet att i sitt politiska uppdrag agera och att driva gemensamma frågor – tex den gemensamma artikeln i länsmedia ang. mäns våld mot kvinnor den 8 mars 2015. Boken ”Göra jämställdhet – trettio års erfarenhet från Jämtland, är en historie-beskrivning som analyserats ur ett maktperspektiv och som synliggör de svårigheter och motstånd som följer med ett jämställdhetsarbete. Arbetet har även synliggjort avsaknaden av NGO:s som har kraft och resurser att driva på frågorna underifrån. Boksläppet av boken, där författarna fick tid på regionfullmäktige och där vi bjöd in till ett seminarium, med mingel för forskare, NGO:s politiker och tjänstemän. Tillväxtverket var inbjudna, men kunde ej delta.
|
| 5. Eventuella kopplingar till andra verksamheter
Beskriv verksamhetens eventuella kopplingar till och samarbete med andra aktörer och insatser. |
| Region Jämtland/Härjedalen har särskilt 2015 varit en stark medaktör för det strategiska arbetet, främst vi regionfullmäktiges ordförande Margareta Winberg. Organisationerna Q-leader och Qnet Z har också varit samverkansaktörer, men deras arbete är ideellt och inriktningen relativt smal, så samverkan har mest bestått av olika informationsinsatser och inte något strategiskt arbete.
Politikergruppen har representerat de sju partierna i regionen och flertalet av dom har drivit frågor vidare i sina respektive partier. |
| 6. Diskussion
Redogör för vilka delar av verksamheten som har varit framgångsrika och vilka eventuella delar som har varit mindre framgångsrika. I beskrivningen ska det tydligt framgå vilka faktorer som har påverkat utfallet. |
| Under arbetets gång så har dt bara blivit tydligare och tydligare att kvinnors villkor ej är de samma som mäns, oavsett vilken roll i det regionala tillväxtarbetet de innehar, politiker, tjänsteman, forskare, NGO, vilket ibland varit en aha-upplevelse för dom själva. Ojämställdheten lyser igenom alla strukturer och tydliggör hur viktigt kvinnors arbete och organisering är för att skapa förändring för kvinnors villkor. Det synliggör också att det finns ett behov av en tydlig jämställdhetspolitk med systematisk uppföljning. Förutom en tydlig riktining för de som vill arbeta jämställt, bidrar det även till att minska enskilda tjänstemän och politikers enskilda utrymme och informella nätverks makt att motverka jämställdhetsarbetet.
För politikerna som deltagit i Demokrati, makt och genus och som ingår i den tvärpolitiska gruppen, är det inte helt okomplicerat att samverka, eftersom det finns stora skillnader mellan den politik som de företräder. Men flertalet av deltagarna den tvärpolitiska gruppen har uttryckt hur bra det är att i vissa frågor kunna gå samman och driva en gemensam linje, men även att kunna stötta när härskarteknikerna flödar, så att det blir lättare att som kvinna att driva politiska frågor. Historien från både USA och Sverige visar att när kvinnor agerar gemensamt över partigränserna får det kraft, som får stor betydelse för samhällets utveckling. Det finns intentioner ang. en mer konkret riktningar som påverkar hur regionens resurser ang. tillväxtarbetet ska fördelas mer jämställt, men det har inte formulerats till någon politik , ej heller kopplats till några styrdokument, till det har gruppen inte kommit. Det vi kan ta med oss som lärdom är att en lärprocess som Demokrati makt och genus, bör ske mer komprimerat. Nu blev fyra träffar utdragna under 15 mån och fokus på frågorna kring jämställd tillväxt och kvinnors försörjning tappades till viss del mellan träffarna. Men med många personer med fulla almanackor med obligatoriska möten, lyckades vi inte göra det mer komprimerat än vad det blev. |
| 7. Slutsatser
Redogör för vilka slutsatser som har dragits från verksamhetsledningens sida. Beskriv även andra positiva och negativa erfarenheter eller omständigheter som har varit viktiga för utfallet av verksamheten. |
| Eftersom vi verkar i en demokrati, så är den demokratiska processen en bra väg att utgå ifrån för att skapa förutsättningar för en jämställd regional tillväxtpolitik. Men det finns två delar i det. Det ena är själva politiken – vad ges kön för betydelse i Jämtland Härjedalens regions tillväxtarbete och vad får det för konsekvenser. Det andra är kvinnorna i politiken och deras villkor som politiker. Den politiska sfären är inte mer jämställd än resten av regionen. I utbildningsinsatsen Demokrati, makt och genus så har arbetet därför skett på dubbla nivåer, vilket är helt i enlighet med all organisationsförändringsstrategi – arbetet måste ske både intern och externt. Att gemensamt skapa strategier för att stärka rollen som politiker, tydliggörs hur agera tillsammans i frågor som går över partigränserna och på sikt formulera en jämställdhetspolitik.
Det vi kan ta med oss som lärdom är att en lärprocess som Demokrati makt och genus, bör ske mer komprimerat. Nu blev fyra träffar utdragna under 15 mån och fokus på frågorna kring jämställd tillväxt och kvinnors försörjning tappades till viss del mellan träffarna. Men med många personer med fulla almanackor med obligatoriska möten, lyckades vi inte göra det mer komprimerat än vad det blev.
|
| 8. Övrigt
Finns det ytterligare information om verksamheten och dess resultat som bör uppmärksammas? Exempelvis kan det beröra effekter och aktiviteter som har varit framgångsrika i regionen, en resultatspridning som har varit gynnsam, ett resultat eller framtagen produkt ni är speciellt nöjda över eller som har fått ett oväntat bra mottagande. |
| Utbildningen Demokrat, makt och genus
Boken Göra Jämställdhet – trettio års erfarenheter i Jämtland. Boksläppet i samverkan med Region Jämtland-Härjedalen och länsstyrelsen i Jämtlands län
|
JÄMSTÄLLT NÄRINGSLIV I JÄMTLANDS LÄN 2011-2013
Jämställt.com – Kvinnobyrån, tidigare Åtigårn, ska med stöd från Tillväxtverket synliggöra kvinnors villkor i regional utveckling.
Vision
Vi vill öka Jämtlands läns konkurrenskraft och tillväxt och bidra till förändrangar på strukturell nivå för att uppnå ett jämställt näringsliv i Jämtlands län.
Beskrivning
Genom nya angreppssätt och nytänkande synliggöra hinder och villkor för kvinnor i regional utveckling, samt öka kvinnors inflytande inom strategiskt gränsöverskridande samarbete utifrån insatsområdet Entreprenörsskap och innovativa miljöer. Detta ska kopplas till varför det regionala tillväxtarbetet inte är jämställt och demokratiskt, samt synliggöra orsakerna som hindrar jämställdheten.
I strategigruppen för Jämställt näringsliv i Jämtlands län medverkade:
ALMI Företagspartner – Anna-Lena Nilsson
Företagarna – Anette Tandberg, regionchef Jämtland-Härjedalen
Länsstyrelsen Jämtland – Örjan Berglund, enhetschef på Näringslivsenheten länsstyrelsen
Mid Nordic Business Arena – Tommy Stugård, projektledare
Mittuniversitet – Yvonne von Friedrichs, universitetslektor och docent i företagsekonomi
Norrlandsfonden – Inga-Lena Wahlstedt
Peak of Innovation – Tomas Ekström, vice processledare
Regionförbundet Jämtlands län – Katarina Nyberg-Finn, ordförande i Beredning näringsliv och företagande
Regionförbundet Jämtlands län – Sven Winemark – chef för näringslivsavdelningen
Riskkapitalföreningen – Marie Reinius
Nedan följer intervjuer med några av deltagarna i Strategigruppen
– Utifrån fakta kan vi jobba vidare med förändringar
Anna-Lena Nilsson på Almi Företagspartner, som arbetar med finansiering till företag i alla skeden, är ekonom och har
arbetat tolv år med finansieringsfrågor. Hon har noterat att det är fler företagande män än kvinnor som ansöker om lån hos Almi.
Vad hoppas du får ut av medverkan i Jämställt Näringsliv Jämtland?
– Jag är nyfiken på ämnet och det är viktigt. Ska bli spännande att få information om hur det ser ut, faktiska siffror på fördelningen av kapital. Det är viktigt med en studie som visar på hur det i realiteten är inte hur vi tror att det fungerar. Utifrån ett faktaunderlag hoppas jag vi ska kunna jobba vidare med vad man kan förändra.
Karin Bångman
– Strategiarbetet kan skapa medvenhet och ge ny kunskap
Örjan Berglund är ansvarig för de statliga företagsstöden på Länsstyrelsen. Varje år delar Länsstyrelsen i Jämtlands län ut stöd värda runt 90 miljoner till företagare i och utanför länet.
Hur ser du på kapitalförsörjningen idag ur ett genusperspektiv?
– Den företagsfinansiering som staten tillhandahåller via länsstyrelserna är i huvudsak i form av bidrag. Alla som bedriver företagsverksamhet, eller avser att starta företag, både män och kvinnor har både möjlighet och rättighet att söka de bidrag till investeringar som Länsstyrelserna kan bevilja.
– Det finns sedan en möjlighet att beviljas bidragsfinansiering till investeringar i ett företag som drivs och/eller ägs av en man eller en kvinna. Däremot är det ingen rättighet att beviljas en bidragsfinansiering vare sig om det sökande företaget drivs och/eller ägs av en man eller en kvinna.
– Finansiering via bidrag är främst ämnat att utjämna konkurrensförhållandet mellan det företag som beviljas bidraget och de företag som i samma bransch finns utanför stödområdet. Därför beviljas bidrag till företag som har konkurrerande verksamheter utanför stödområdet. Något stöd beviljas alltså inte företag som verkar på en lokal marknad och som har alla sina konkurrenter på samma lokala marknad. I det sammanhanget finns ingen skillnad i konkurrensförhållandet att utjämna.
Om du ser tecken på en obalans, vad tror du det beror på?
– Den obalans som man först kommer att tänka på är att det är fler män än kvinnor som både driver och/eller äger företag. Av alla de som driver och/eller äger företag så är det fler män i kapitalkrävande branscher där det görs större investeringar, i företag som har fler anställda och i branscher som har en marknad utanför regionen. Kvinnor förekommer oftare i företag med försiktigare investeringsbehov, färre anställda och i branscher som ofta verkar på en lokal marknad.
– Vad den skillnaden kan bero på är svår att säga. Om det är olika värderingar på grund av kön som det uppväxande släktet ”programmeras” med eller om det finns ett ”osynligt” (eller även synligt) socialt tryck att vara och verka olika i företagssammanhang utifrån om man är man eller kvinna, som gör att man (kvinna) väljer en viss väg, ett visst handlande i förhållande till att driva och/eller äga företag kan inte jag svara på. Det troliga är att det finns många fler orsaker till en sådan obalans.
Vad förväntar sig du/ni få ut av strategiarbetet?
– Att få en medvetenhet om det är något i det jag ansvarar för, hantering av de statliga medel som Länsstyrelsen kan bevilja, som har en negativ påverkan på bemötande och beslut utifrån om den sökande är man eller kvinna. Om så skulle vara fallet innebär medvetenheten att detta förhållande kan elimineras i en lärandeprocess.
Karin Bångman
– Jag vill utveckla möjligheterna för kvinnor
Katarina Nyberg Finn är ordförande i beredningen för näringsliv, företagande, kompetens och kunskapsutveckling på Regionförbundet Jämtlands län och kommunalråd i Östersund.
– Att belysa villkoren för kvinnors företagande är mycket viktigt. För mig handlar det om att lära mig mer om detta för att försöka utveckla möjligheterna för kvinnor.
– Det är bra att ett sådant här projektet kommit igång, det behövs och jag ser fram emot
att medverka. Vi som är med går in med olika kunskaper om detta och jag hoppas att vi
tillsammans kan skapa en utveckling.
– För många är det nog okänt att det finns en obalans i kapitalförsörjningen och villkoren
utifrån kön. Här handlar det om att få kunskap om skillnaderna. För oss politiker är det viktigt att få ta del av fakta och forskning så att vi i vår roll kan arbeta för att skapa en balans i systemet.
– Jag kommer att ta resultatet vidare i min roll som förtroendevald och arbeta för en
förändring och utveckling.
– Det ska bli enormt intressant att vara med. Jag är medveten om att det finns skillnader men det har hittills oftast diskuterats utifrån känslor. Kan vi få siffror och fakta på problemet blir det enklare att lyfta frågan och skapa en förändring, säger Katarina.
Karin Bångman
– Handlar det om attitydproblem måste vi göra något åt det
Tommy Stugård är projektledare på Mid Nordic Business Arena. Det är en ideell organisation som verkar för regional tillväxt och näringslivsutveckling i Mitt Norden; Tröndelag, Jämtlands län och Västernorrlands län. Han har inblick i de statliga investeringsstöden till entreprenörer.
– Grundinställningen är att det ska vara lika mellan könen. Däremot är det statliga regelverket utformat på ett sådant sätt att ungefär hälften av företagen inte är berättigat till företagsstöd. Då kanske kvinnors företag drabbas av begränsningarna beroende på i vilken bransch man verkar i.
– Handelsföretag får till exempel inte ta del av statliga stöd och där äger och driver många
kvinnor sin verksamhet. Exempel på näringar som får stöd är industri och turism och här
finns kanske fler företagande män, åtminstone inom industriell produktion.
– En stor gråzon är den tjänsteproducerande sektorn som växer och där 8 av 10 är verksamma i dag. Här finns anledning att se över hur stöden fördelas.
– Överlag bör regelsystemen ses över och uppdateras till dagens förhållanden och en möjlig snedfördelning mellan könen kan bero på det statliga regelverket.
Om man vill att det ska vara jämställt kanske man får justera företagsstödsreglerna och anpassningarna av dessa.
– Det jag hoppas att vi ska komma fram till i arbetet är att få en förklaring till orsakerna varför kvinnor får mindre stöd än män. Det finns säkert ingen enkel förklaring utan det handlar om många olika saker.
– Jag har fått ta del av statistik från Margaretha Lindbäck som visar att kvinnor får sämre utfall på sina ansökningar av företagsstöd. Handlar snedfördelningen om ett attitydproblem måste vi göra något åt det. En ansökan om stöd ska bedömas utifrån affärsidé och vilken potential den har och inte utifrån vilket kön den sökande har. Sker bedömningen på andra premisser så kanske ett gammalt synsätt på kvinnor lever kvar, men jag hoppas och tror i så fall att det inte är medvetet.
Karin Bångman
– Det finns ett behov av förändring
Anders Lidén är vd för riskkapitalbolaget Investa, som investerar i små och medelstora företag med tillväxtpotential. Han har noterat att det råder en snedfördelning i investeringarna och att det finns behov av en förändring.
– Det är inte så att vi medvetet väljer bort kvinnor. Vi vill ju vaska fram de bästa entreprenörerna oavsett kön. Men det verkar vara ont om kvinnliga entreprenörer som strävar efter tillväxt i sina företag, konstaterar Anders Lidén, som tycker att det är rätt med riktade insatser om det finns ett behov.
– När det gäller riskkapitalfördelningen så verkar det finnas ett behov av en förändring. Vi ser en möjlighet med vår medverkan att visa företagande kvinnor att vi finns. Det blir ett skyltfönster för oss. Förhoppningsvis kommer vi att träffa kvinnor som är entreprenörer med ambition att växa, som kan vara intressanta investeringsalternativ för oss.
– I mötet med projektledaren Margaretha Lindbäck fick jag ta del av forskningsunderlag och statistik om kvinnors företagande som var helt nytt för mig. Det var intressant.
Karin Bångman
Investa Företagskapital startades 2005 av Bengt-Göran Persson, Pemectra AB och dåvarande landshövdingen i Västernorrland, Gerhard Larsson. Hittills har Investa nästan uteslutande investerat i bolag som drivs av män i Norrland.
Investa ägs av Industrifonden, företag inom regionen och ett privat konsortium.
Digital referensgrupp
Är du företagande kvinna i Jämtlands län? Har du ambitioner att låta ditt företag växa? Då kan du anmäla dig till vår digitala referensgrupp!
Som företagare i digitala referensgruppen får du vid några tillfällen under kommande vinter ett mejl med frågor. Du bidrar med en bild av ditt företags verklighet till processen att skapa en strategi för ett jämställt näringsliv i Jämtlands län. Deltagandet är helt frivilligt och det utgår ingen ersättning.
Din medverkan är mycket värdefull och vi uppskattar din anmälan.
Har du frågor, kontakta Margaretha på 070-621 60 04 eller margaretha@jamstallt.com
