Tillsammans mot kvinnovåld

Under delar av år 2013 och hela år 2014 har Kvinnobyrån varit initierande och delaktig i ett tvärpolitiskt samarbetet mellan politiker på ledande positioner i Jämtlands län. Detta har resulterat i bland annat i denna viktiga debattartikel – www.ltz.se/opinion/debatt/tillsammans-mot-kvinnovald

Tillsammans mot kvinnovåld
Mäns våld mot kvinnor har länge betraktats som ett privat problem, som skulle lösas inom familjen. Problemet var, som man sa, ett problem för missbrukare, personer med en psykisk sjukdom eller invandrare. Detta synsätt påverkade länge möjligheterna att både diskutera och effektivt arbeta mot denna typ av våld. Både poliser, socialarbetare, sjukvårdspersonal och politiker hade svårt att komma åt frågan eftersom den var ”privat”. De senaste trettio åren har dock denna syn förändrats i Sverige och övriga världen. Idag inser vi att mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt problem.
Vi förstår att det inte är ”några särskilda” män som slår och att det inte är ”några särskilda” kvinnor som blir slagna eller psykiskt misshandlade. Problemet finns i alla sociala grupper och i olika etniska och religiösa grupper. Man kan inte se utanpå vem som är drabbad. Misshandeln utförs, ofta, på ett sätt som inte ger synliga blåmärken. Mäns våld mot kvinnor är en fråga om makt.
Världshälsoorganisationen WHO konstaterade 2005 att mellan 30-60 procent av världens kvinnor någon gång utsatts för fysiska eller sexuella övergrepp. Senare sammanställd forskning visade 2013 att 35 procent av kvinnor i världen utsatts för detta slags våld, av en partner eller en person utanför hemmet. Till detta kommer övergreppen mot alla de kvinnor som används som vapen i krig och konflikter.
I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor varje år av en man kvinnan har levt eller lever ihop med. 2013 som inte följde snittet, dödades en kvinna varannan vecka i vårt land! Redskap som använts mellan 2000- 2013 var rep, svärd, telefonsladd, stekpanna, pistol, brödkniv, kofot, yxa, koppel, sten, händer. fötter… De flesta dödades i sina hem, ofta i sin egen säng.. De bodde i egna hus, radhus, hyresrätter eller bostadsrätter. De jobbade t.ex som lärare, advokat, kallskänka, städare tågvärd, väktare eller mekaniker. Under tiden 2000-2013 lämnade dessa, 153 dödade kvinnor, 126 små barn efter sig (uppgifter hämtade från Kvinnojouren Duvan i Trollhättan).
År 1993 antogs FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. I denna deklaration fastslås att våldet leder till att kvinnors underordning upprätthålls och att våldet begränsar kvinnors frihet och tillgång till offentliga platser. FN uppmanade också medlemsstaterna att vidta åtgärder för att både förebygga mäns våld mot kvinnor och skydda kvinnor som utsatts för detta.
Varför skriver vi, kvinnor från sju partier en gemensam artikel inför internationella kvinnodagen?
Det främsta skälet är att mäns våld mot kvinnor också finns hos oss, i vår region, Jämtland Härjedalen. Som folkvalda måste vi reagera – och agera.
I Sveriges riksdag har det ofta funnits en samsyn mellan partier om politiska mål i enskilda frågor, även om metoder för att nå dit ibland har skiftat. Vi vet, att i vår nya Region Jämtland Härjedalen, finns partiöverskridande frågor. Vi börjar med denna; Hur ska vi förebygga och stötta kvinnor som drabbas av mäns våld? Därför skriver vi, representanter för sju partier denna artikel. Vi vill visa att det finns partigemensamma frågor som rör kvinnors situation i vår Region i dag.
Vi kommer i Region Jämtland Härjedalen att arbeta för följande:
# Vi står, offentligt och tillsammans, upp för alla kvinnors rätt till ett liv utan fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld.
# Vi vill säkra ett långsiktigt ekonomiskt stöd till länets enda kvinnojour, som gör ett fantastiskt arbete med att stötta kvinnor som misshandlats.
# Vi vill också stötta och ge skydd åt de grupper av misshandlade kvinnor som dolts i debatten – äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning.
# Vi vill att barn i familjer där mamman misshandlats, betraktas som offer – inte iakttagare. Barnen ”upplever” våldet, de inte bara ”ser” det.
# Vi kommer att arbeta för att all vårdpersonal blir varse problemet med mäns våld mot kvinnor och därmed kan ställa de rätta frågorna i mötet med kvinnor.
# Vi kommer i olika sammanhang, i Regionfullmäktige och utanför, att synliggöra och debattera mäns våld mot kvinnor.
Inför åttonde mars 2015 lovar vi att under denna mandatperiod arbeta för dessa frågor. Det finns fler partiövergripande frågeställningar som har ett kvinnoperspektiv. Vi återkommer till detta.
Margareta Winberg (S), ordförande, Regionfullmäktige
Ella Wahlberg (S), ledamot, Regionfullmäktige
Susannè Wallner (M), gruppledare – m, Regionfullmäktige
Elisabeth Svensson (M), andre vice ordförande, Regionfullmäktige
Marianne Larm-Svensson (C), ledamot, Regionfullmäktige
Elin Lemon (C), ledamot Regionfullmäktige
Mona-Lisa Norrman (V), regionråd
Elin Hoffner (V), gruppledare regionfullmäktige
Anna Hildebrand (MP), regionråd
Karin Thomasson (MP), kommunalråd, Östersunds kommun
Kia Karlsson (FP), ledamot, Regionfullmäktige
Linda Kvarnek (FP), studerande
Lillemor Brandum (KD), pol. sekreterare
Astrid Tronde (KD), vice ordförande, Kristdemokraterna Jämtlands län

Publicerat i I medierna | Lämna en kommentar

Vi behöver fler företagare med modet att tänka nytt

Tidningsartikel

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskarnas debattartikel

Svår position för resurscentrum för kvinnor

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ovärderligt program för företagare

Tidningsartikel

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nyansiera arbetet med jämställdhet

Tidningsartikel

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Arbete för jämställdhet och företagande ger resultat.

Vi har under de senaste 20 åren haft förmånen att arbeta med det jag brinner för – jämställdhet, kvinnors företagande och lokal utveckling. Det är ett arbete som gett resultat.Nedan kan den som är intresserad av vad några av våra resultat lett till ta del av oberoende utvärderingar och rapporter om våra projekt.

Utvärdering av projektet ”Jämställt näringsliv i Jämtlands län”. Ruesurscentra – Åtigårns ekonomiskav förening. Helena Lund, Markus Burman Sweco Eurofutures AB

Projektledarens kommentar När projektet formulerades hade jag ett möte med Hans Halvarsson, sakkunnig regional tillväxt, program- och strategienheten, länsstyrelsen i Jämtlands län. Vi diskuterade projektupplägget och jag drev att vi skulle eftersträva ett arbete som syftade till att Jämtlands län skulle bli den bästa regionen att verka i som företagande kvinna. Hans tyckte att det räckte om vi arbetade för ett jämställt näringsliv i regionen.
Sweco –  Projektet har fungerat som en ögonöppnare för de som deltagit i strategigruppsarbetet. Flera av deltagarna uppger att de tack vare projektet har fått en chans att sitta ner och reflektera över hur det själva agerar och att projektet har gett inspiration till självrannsakan och väckt andra frågor kopplat till genus och jämställdhet hos de som deltagit i arbetet. De uppger vidare att det är en fråga som lätt tappas bort i det ordinarie arbetet och att det är viktigt att frågan aktualiseras gång på gång eftersom man lätt faller in i gamla vanor och mönster.
Tillväxtverkets rapportering av uppdraget att fördela verksamhetsbidrag till Resurscentra för kvinnor 2010 – 2012.
Goda exempel:

Intressanta erfarenheter avseende arbetet med att uppmärksamma resursfördelning och prioritering av branscher har också gjorts av Åtigårn som är en ekonomisk förening verksam inom insatsområde 1 Entreprenörskap och innovativa miljöer i Jämtland. Syftet med deras verksamhet är att öka Jämtlands läns konkurrenskraft och tillväxt genom att synliggöra företagande kvinnors villkor och öka andelen kvinnor som driver framgångsrika företag.  Ursprungligen var Åtigårn, som är ett resurscentrum med lång historik, delvis skeptiska till det nya strukturinriktade arbetssättet. De har dock börjat arbeta med heldagsutbildningar där man utbildar aktörer i att ”döda myter” (här har man också haft samverkan med forskare i arbetet). En av utgångspunkterna inledningsvis i deras arbete var också att planer på att genomföra en kapitalmarknadsdag för kvinnor. Någon menade dock vid initiala diskussioner att man istället borde delta vid Åre Kapitalmarknadsdag (8- 9 mars 2012), något man också gjorde. Där fick man enligt egen utsago stort utrymme samt även medial uppmärksamhet. Detta bland annat genom att man finansierade en känd politikers deltagande och medverkan på ett ”mingel”. Flera medverkande, även från Åtigårn, blev intervjuade och politikerns anförande om fördelning av företagsstöd gav stor uppmärksamhet i regional media. En artikel i en lokal tidning följdes också av ett svar från chefen för företagsstöd på länsstyrelsen. Exemplet kan sammantaget ses som ett relativt innovativt arbetssätt där Åtigårn med små resurser gjort ett avtryck i debatten om jämställdhet kopplat till företagande regionalt. Makthavare tvingas svara direkt inför allmänheten etc.

 

Utvärderingsarbete av projektet Åtigårns idé och Företagsutveckling – Lokalt resurscentrum för kvinnor. Malin Rönnblom

”På ett sätt kan man alltid säga att ett projekt av detta slag är lyckat, eller åtminstone att det inte är misslyckat – även detta på grund av den vida målsättningen. Jag vill dock hävda att Åtigårns lokala resurscentrum med råge har uppfyllt sin målsättning, särskilt utifrån att de under arbetets gång haft ambitionen att kombinera projektets olika målsättningar. Projektet har också haft stor nytta av att projektteamet bestått av personer som på olika sätt har lång erfarenhet av projektarbete, på olika nivåer och i olika positioner. Dessa erfarenheter har gjort at vissa ”enkla” misstag helt har kunnat undvikas – exempelvis i relation till bokföring och annan administration när det gäller projekt som finansieras med EU-medel. Även erfarenheter av att arbeta med ett ”underifrånperspektiv” har varit till nytta i projektets arbete. Projektteamets erfarenhet har också inneburit att projektet har haft ett stort kontaktnät, framför allt på lokal och regional nivå, men till en viss del även på nationell och internationell nivå”

Utvärdering Malin Rönnblom

Utvärdering av Mera Reseanledningar till Jämtland/Härjedalen. Gun From.

Den sammantagna utvärderingen visar att projektet Mera Reseanledningar till Jämtland/Härjedalen utgör ett framgångsrikt exempel på hur projektformen kan
användas som ett sätt att utforska ett område och samtidigt påverka detta. Projektet har
fyllt en funktion eftersom det synliggjort företagande kvinnor inom kulturhistorisk
turism och deras villkor, det har ökat Länsstyrelsens kunskap om branschen, bekräftat att
branschen är outvecklad men att det finns en utvecklingspotential. Projektet har genom
att sammanföra deltagare, oavsett hur långt de kommit i sitt företagande, visat på några
områden som även om de idag inte utgör reseanledningar i sig bidrar till att stärka ett
områdes attraktivitet och möjligen kan utvecklas till egna reseanledningar på sikt. Den
processen är fortfarande i sin linda och vägen till att bli en reseanledning är troligtvis
ganska lång.

Slutrapport Mera Resanledningar

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sammanfattning av rapporten ”För ökad rättvisa eller ökad tillväxt?” Om jämställdhetens oklara roll i regionalt utvecklingsarbete.

Sammanfattning av rapporten ”För ökad rättvisa eller ökad tillväxt?” Om jämställdhetens oklara roll i regionalt utvecklingsarbete. Annika Jonsson, Universitetslektor i sociologi, Karlstads universitet

Under projektet ” Jämställt näringsliv i Jämtlands län” som pågick 2010-1012 skrevs det tre rapporter samt en utvärdering som vi presenterar sammanfattningar av. Rapporterna i sin helhet hittar du under fliken Rapporter Jämställt Näringsliv. Här är rapport 1.

Styrdokument för regional utveckling cementerar maktobalans
Jämställdheten avpolitiseras. Det konstaterar Annika Jonsson, lektor vid Karlstads universitet. Hon har på vårt uppdrag analyserat det regionala utvecklingsarbetet i Jämtland ur ett genusperspektiv.

Regeringens jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Men så länge jämställdhetsbegreppet stannar vid att vara, just ett begrepp, avpolitiseras jämställdhetsfrågan.

Frånvaron av politisering leder till att det regionala utvecklingsarbetet i Jämtland tenderar att cementera obalansen i maktrelationerna mellan män och kvinnor. Det visar rapporten ”För ökad rättvisa eller ökad tillväxt? Om jämställdhetens oklara roll i regionalt utvecklingsarbete”. Den är skriven av Annika Jonsson, lektor vid Karlstads universitet.

Rapporten bygger på en analys av fem dokument, varav fyra är styrdokument, med anknytning till Regionförbundet Jämtlands län. Annika har granskat hur utvecklingsarbetet i Jämtlands län formuleras i dokumenten ur ett genusperspektiv.

Slutsatsen är att formuleringarna om kvinnor, män och jämställdhet är allt för luddiga och oprecisa för att kunna fungera som vägvisare mot en ökad jämställdhet i det regionala utvecklingsarbetet.

Genom att enbart referera till begreppet jämställdhet, utan att problematisera det, blir det oklart vad formuleringarna syftar till. Dokumenten blir därmed tandlösa och avpolitiserade, menar Annika.

”Jag är benägen att säga att utvecklingsstrategin, verksamhetsplanen och tillväxtprogrammet först och främst skapar ett status quo, eftersom de snällt refererar till jämställdhet utan att beskriva någon konflikt”. Citatet är hämtat ur rapportens slutsats.

Rapporten bygger på en analys av följande dokument:
• Regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län
• Verksamhetsplan och budget för Regionförbundet Jämtlands län 2013
• Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län 2009-2013
• Jämtlands län – en region för kvinnor och män. Handlingsplan jämställd regional tillväxt
• Östersunds omvärld 2017, en omvärldsanalys med de mest centrala omvärldsfaktorerna för Östersunds kommun

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sammanfattning av rapporten ”Kartläggning enskilda firmor anställda och omsättning”.

Sammanfattning av ”Kartläggning enskilda firmor anställda och omsättning”. Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics

Under projektet ” Jämställt näringsliv i Jämtlands län” som pågick 2010-1012 skrevs det tre rapporter samt en utvärdering som vi presenterar sammanfattningar av. Rapporterna i sin helhet hittar du under fliken Rapporter Jämställt Näringsliv. Här är rapport 2.

Ökad kunskap kan förklara skeva strukturer
En nationell kartläggning över enskilda näringsidkare visar på skillnader i både bransch- och könsstrukturer. Det mest slående är snedfördelningen mellan könen i de företag som omsätter mest. Förhållandena i Jämtlands län utgör inget undantag.
Så mycket som 90 procent av länets enskilda näringsidkare bedriver sin verksamhet som soloföretag. Bland de företag som har en eller flera anställda är de kvinnliga näringsidkarna underrepresenterade. Den bistra sanningen är att andelen kvinnliga näringsidkare minskar i takt med att omsättningen ökar. Snedfördelningen är som tydligast i företagen med en omsättning på mer än 5 000 tkr. Där är andelen kvinnliga näringsidkare så låg som cirka 9 procent.
Skevheten är stor även när det gäller branschstruktur. Som störst är könsskillnaderna när det gäller näringsgrenen andra konsumenttjänstföretag. Där är nära 10 procent av de enskilda näringsidkarna kvinnor medan mindre än 1 procent är män. Även inom näringsgrenarna bygg- och anläggning är könskillnaderna stora med en dominans av män.
Jämför man Jämtlands län med riket så sticker länet ut inom en specifik bransch. Hela 43 procent av alla enskilda näringsidkare i Jämtlands län, fler kvinnor än män, bedriver sin verksamhet inom skogsbruk. Totalt återfinns nära 60 procent inom näringsgrenen jord- och skogbruk eller fiske.
Kartläggningen, som omfattar enskilda näringsidkare som lämnade in uppgifter till Skatteverket 2010 och/eller 2011, visar på stora skillnader i bransch- och könsstrukturer. Mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till skillnaderna skulle sannolikt ge förutsättningar att förändra skevheten.
Ta del av kartläggningen över Jämtlands län

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Att ändra strukturerna för ett mer jämställt näringsliv ligger på alla nivåer. Lokalt, regional, nationellt och kanske allra helst på EUnivå.

Ett mål i arbetet med jämställt.com är att ”Öka Jämtlands läns konkurrenskraft och tillväxt och bidra till förändringar på strukturell nivå för att uppnå ett jämställt näringsliv i Jämtlands län.”

Här är ett medborgarinitiativ som vi stödjer och som skulle få stor påverkan inte enbart för företagande kvinnor i Jämtlands län utan i hela Europeiska unionen.

Läs mer om medborgarinitativ i EU här: http://ec.europa.eu/citizens-initiative/public/basic-facts

Läs mer om initiativet och skriv på om du känner att du vill delta här:

http://www.act4growth.org/

EESK lägger i detta yttrande fram (EESK = Europeiska ekonomiska och sociala kommittén) fyra konkreta huvudförslag till politiska åtgärder för att främja och utveckla kvinnligt företagande och därmed stödja hållbar tillväxt i Europa. Tonvikten ligger helt på kvinnligt företagande, och inte på den bredare frågan om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i beslutsprocesser.

1.2 De politiska rekommendationerna är inte kostnadsneutrala, men de små investeringar som krävs av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna kommer att uppvägas av avkastningen från det större ekonomiska utbyte som blir resultatet av en ökning av kvinnoägda företag inom näringslivet och nya arbetstillfällen inom dessa företag. Man skulle också kunna tänka sig att omfördela medel från projekt som inte lett till några större resultat för att på så sätt bättre stödja dessa mål.

1.3 Dessutom krävs inga nya strukturer för att genomföra de politiska rekommendationerna, utan de kan integreras i befintliga ministerier för ekonomisk utveckling. De bör däremot inte ingå i jämställdhetsministerier, eftersom kvinnligt företagande är en ”ekonomisk” fråga.

1.4 Rekommendationerna stöds av beläggen för den avkastning som uppnåtts genom liknande åtgärder i USA, där man åstadkommit en fördubbling av antalet kvinnliga företagare, en ökning av antalet nya arbetstillfällen och ett större ekonomiskt bidrag till samhället. Störst effekt visade sig de obligatoriska kraven avseende datainsamling och upphandlingspolicy få

 Förslagen är:

1.5 Inrätta en europeisk byrå för kvinnligt företagande inom Europeiska kommissionen och vid behöriga ministerier på medlemsstatsnivå (helst inte inom jämställdhetsministerier, eftersom en åtskillnad bör göras mellan ansvaret för ekonomiska frågor och ansvaret förjämställdhetsarbetet), utan att för den skull skapa helt nya strukturer.

1.6 Utse en direktör, ett ombud eller en hög representant för kvinnligt företagande inom Europeiska kommissionen och medlemsstaternas näringsministerier, med en sektorsövergripande roll när det gäller att öka medvetenheten om de ekonomiska vinsterna i att uppmuntra fler kvinnor att starta och utveckla företag.

1.7 Samla in data och ta fram årliga uppdateringar om politik och forskning som rör kvinnligt företagande i olika europeiska regioner för att öka tillgången till könsuppdelade uppgifter inom statliga departement och myndigheter.

1.8 Se till att gällande lagstiftning på jämställdhetsområdet efterlevs. Detta bör bland annat

innebära att tonvikt läggs på att analysera fördelningen av resurser och finansiering utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa öppenhet, ansvar och noggrannhet i redovisningen av att jämställdhetslagstiftningen verkligen följs.

1.9 För att skapa gynnsamma förutsättningar för kvinnliga företagare är det även viktigt att involvera män i diskussionerna och kommunikationen, motverka stereotypa könsroller, i synnerhet inom utbildning och när det gäller karriärmöjligheter, främja akademiska studier som kan få kvinnor att starta nya företag, säkerställa en rättvis tillgång till finansiering och resurser på lika villkor förbättra det sociala skyddet för egenföretagare.

http://www.act4growth.org/

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Vill vi ha en jämställdhet som gynnar tillväxt, eller en tillväxt som gynnar jämställdhet?

”Uppdrag tillväxt – hur då?” En konferens arrangerad av Tillväxtverket. Margaretha Lindbäck och Therese K Zetterman närvarade. På facebooksidan finns fler bilder och kortare utdrag och här kommer en samlad bild från konferensen:

Vill vi ha en jämställdhet som gynnar tillväxt, eller en tillväxt som gynnar jämställdhet. Så löd en av dagens mest spännande frågor. Det var Kerstin Alnebratt från Göteborgs universitet som ställde den. Hon kom in i konferensen i ett skede då många ur publiken tweetat om moderatorn Lennart Ekdahls agerande på scenen. Alnebratt tog ansvare…t och fyllde i några luckor som Ekdahl uppenbarligen hade angående dagens tema. Det är jobbigt med jämställdhet, att jobba för att skapa förändring och ställa de frågor som gör att det blir dålig stämning i rummet fortsatte hon och kom in på många intressanta frågeställningar, bl.a. den ovan.
Alnebratt lyfte frågan att begreppen jämställdhet o tillväxt är så abstrakta, de har så olika betydelse för oss. Hon menade att det är när vi lägger upp begreppen på bordet och börjar samtala om vad det betyder för oss, det är då får vi upp konfliktlinjerna och det är då vi tydliggör och kan börja jobba.
Vilka de stora konfliktlinjerna är, det beror på vem man är.

Dagen avslutades med ett samtal mellan Rebecca Lucander från AllBright Foundation AB, Christina Fransen från Näringslivets ledarskapsakademi och Håkan Bäckström från Eicsson i Hudiksvall. Samtalet inleddes av att Lucander äntrar scenen under ljudet av låten Flytta på dig, med Alina Devicerski. Hon hade noga valt den för sitt budskap – Flytta på dig!
Lucander fick frågan om hur AllBright Foundation finansierades och hon berättade att det gör ”en gubbe som bryr sig” läs om AllBright på www.allbright.se
Bäckström berättade om resan som han o Eiksson i Hudiksvall gjort, hur han som redan innan kallades för mr Genus fick uppleva ”hur jävla fel vi tänker”. Framkallningen som gör ont men som vi måste igenom. Genusresan först sedan värdegrundsfrågor/kulturfrågor

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar